https://www.flashback.info/showthread.php?t=549723

http://www.youtube.com/watch?v=jzqMJWlKMsY

https://www.flashback.info/showthread.php?t=786460

http://monicaantonsson.blogspot.com/

http://svanberg.wordpress.com/2008/08/23/varfor-moralprinciper-2/

Och här en text av Henrik Sundholm

http://www.equil.net/?p=413

http://www.youtube.com/watch?v=R7mRSI8yWwg

https://www.flashback.info/showthread.php?t=799884

https://www.flashback.info/showthread.php?t=254404

När jag började inom psykiatrin så frapperades jag av personalens attityder mot just borderlinepatienter. Dessa patienter ansågs som jobbiga och manipulativa. Man sa att dessa patienter p g a att de är så bra på manipulera folk, så kunde dem ”splitta” upp en personalgrupp, så att personalgruppen började bråka sinsemmellan. Detta gjorde dessa patienter omedvetet (hur man nu kan manipulera någon omedvetet?).  Att fenomenet ”splitting” av en personalgrupp förekommer är jag den första att skriva under på, men det har inget med patienten att göra.  När någon patient var jobbig eller osympatisk, så slängde personalen ut sig omdömet att patienten är ”borderlinemässig”. Kort sagt alla jobbiga, osympatiska beteenden kallades bordelinemässiga, alltså så är borderlinepatienter jobbiga och osympatiska. När man gav rapport och nämde att patienten har bordeline personlighetsstörning så började suckarna, ”nä men fy fan inte en till!”. Rapporten fick ta en paus för att personalen skulle oja sig ett tag, stämmningen var minst sagt inte kärleksfull, man kunde höra den klassiska kommentaren ”man ska inte lägga in borderlinepatienter dem blir bara sämre då”. Efter rapporten gick personalen ut för att träffa patienterna som känner av stämmnigen hos personalen, för att inte tala om vad den patient som skapat stämmningen, bara genom att rapportören nämnde hennes diagnos. Om patienten hade skurit sig så fick man det förklarat att ”hon vill bara ha uppmärksamhet”.

Nåväl, hur arbetar man bort såna här attityder?  Främst måste ledningen visa att sådana attityder inte hör hemma inom psykiatrin, med ledningen så menar jag chefssjuksköterskan, överläkaren och även sjuksköterskorna (sjuksköterskor har arbetsgivaransvar och är arbetsledare då chefsjuksköterskan inte är på plats). Utbildning kan också vara på sin plats men det beror på vad det är för utbildning. Såg ett utbildningsmaterial från ett sjukhus i södra Sverige som hette ”Att överlista en borderliner”. Jag behöver inte gå in på detaljerna, ni förstår att sådant trams inte förbättrar attityderna eller vården av patienter med borderline personlighetsstörning.  Handledning är viktig men likt utbildning så beror det på hur den är upplagd.

Det bästa vore ju om personal som säger att dem ”hatar borderlinepatienter” slutar (helt obegripligt att man jobbar kvar och gör våld på sig själv) eller om man fick sparka personal som har sådana attityder. Det sistnämnda är oerhört viktigt, för sådan personal är ju verbala dyngspridare som drar ner stämmningen på avdelningen, vilket leder till att övrig personal måste utföra sitt jobb i en  (av personal) förgiftad psykosocial arbetsmiljö.

Några korta saker för kännedom.

Är borderlinepatienter manipulativa? Nej

Splittar bordelinepatienter personalgrupper? Nej, det gör medlemmarna i personalgruppen

Skär sig borderlinepatienter bara för att få uppmärksamhet? Oftast inte (kan säkert förekomma), man måste göra en beteendekedjeanalys för att få svaret varför den enskilda patienten skär sig. På de patienter som jag gjort en beteendekedjeanalys och på de patienter som mina kollegor gjort beteendekedjeanalyser så har patienterna  inte skurit sig för att få uppmärksamhet.

Blir borderlinepatienter sämre av inläggning på avdelning? Ja, ibland är det faktiskt så. Bara inom psykiatrin existerar tankevurpan att det är fel på patienten och inte vården när patienter blir sämre av heldygnsvård.

Är borderlinepatienter jobbiga och osympatiska? När en människa mår som sämst så är man inte så sympatisk, konstig vore annars, skulle något annat gälla för människor som har borderline personlighetsstörning än människor utan borderline? Om man har träffat en norrlänning som mår skitdåligt och snäser av en så drar man ju inte slutsatsen att norrlänningar är osympatiska.

Är det okej att hänga ut en mentalskötare som ovanstående blogg gjort?  Jag ställer mig tveksam till det, trots att han uppgifterna verkade vara publika. Kan lätt bli en hetsjakt på någon som har skrivit ett jävligt dumt skämt på sin facebook. Han borde ha fått ett meddelande innan publicering så kunde han tagit bort ”skämtet” alternativt göra sin facebook icke-publik.

Tänkte skriva lite om attityder till missbrukare men det blir i ett annat inlägg, kan bara nämna att det är en politisk skandal av bibliska mått hur dessa attityder har fått styra vården av missbrukare!

Remember don´t be a balti!

http://henrik-unne.blogspot.com/2009/02/causes-of-my-schizophrenia.html

http://henrik-unne.blogspot.com/2009/02/objectivism-and-my-recovery-from.html

 Bloggaren Henrik Sundholm närmar sig ämnet från ett filosofiskt håll i dessa texter

http://www.equil.net/?p=572

http://www.equil.net/?p=635

Tycker de båda Henrikarnas sätt att med filosofi beröra ämnet psykologi/psykiatri har gett mig nya perspektiv, och det är inte så illa pinkat, för jag har läst en del psykologisk/psykiatrisk litteratur.  

Bloggaren psykiatern som jobbar just som psykiater är alltid trevlig att läsa, han står alltid upp mot antipsykiatrins mörka krafter, vilket inte man alltid kan säga om hans kollegor. Det är  mycket som är läsvärt på hans blogg, så jag väljer att inte välja ut någon text utan tipsar om hela hans blogg.

http://psykiatern.blogg.se/